Börje Ahlstedt

Skådespelare 1939-

Dramatenskådespelaren Ahlstedt samarbetade med Ingmar Bergman från 1963 när Bergman tillträdde som teaterchef.
Han har gjort succé i olika typer av roller i olika sammanhang, men lyser kanske starkast som den tragikomiske morbror Carl i Bergmans biografiska serie Fanny och AlexanderDen goda viljan, Söndagsbarn och Larmar och gör sig till. Den sistnämnda säger Ahlstedt vara hans karriärs höjdpunkt.
1991 spelade han titelrollen i Bergmans uppsättning av Peer Gynt på Dramaten. Han rosades för sin roll i Saraband, inte minst utomlands.

Börje Ahlstedt

Skådespelare 1939-

Dramatenskådespelaren Ahlstedt samarbetade med Ingmar Bergman från 1963 när Bergman tillträdde som teaterchef.
Han har gjort succé i olika typer av roller i olika sammanhang, men lyser kanske starkast som den tragikomiske morbror Carl i Bergmans biografiska serie Fanny och AlexanderDen goda viljan, Söndagsbarn och Larmar och gör sig till. Den sistnämnda säger Ahlstedt vara hans karriärs höjdpunkt.
1991 spelade han titelrollen i Bergmans uppsättning av Peer Gynt på Dramaten. Han rosades för sin roll i Saraband, inte minst utomlands.

"Jag brukar tänka på Stig Järrel, han gjorde 150 filmer och var bara nöjd med en, Hets. Men om man nu tar en sak som Larmar och gör sig till, det är nog tammefan det bästa jag gjort."

Börje Ahlstedt i Aftonbladet 1999

Om Ahlstedt

Nils Börje Ahlstedt föddes den 21 februari 1939 i en arbetarfamilj på Lilla Essingen i Stockholm. Började sin skådespelarkarriär på Riksteatern och utbildades sedan vid Dramatens elevskola 1962–65. Han fick inledningsvis inga uppseendeväckande roller men när Ingmar Bergman 1963 tillträdde som teaterchef gavs Ahlstedt på allvar chansen. Fram till 2010 var han en del av Dramatens ensemble efter vilket han gick till Odenteatern i Stockholm, en källarteater i regi av sonen Klas Ahlstedt.

Ahlstedt fick sitt stora genombrott i
Vilgot Sjömans Nyfiken-filmer 1967–1968. Han medverkade 1985 i svensk televisions första såpopera Lösa förbindelser i en av huvudrollerna som den matlagningsintresserade och sorglöse konstnären. Ahlstedt har även varit verksam vid privatteater och spelade länge okomplicerade karaktärer, mestadels i komedisammanhang. Han har även ofta fått gestalta en blandning av styrka och svaghet som i en av hans mer uppskattade filmroller i Ronja Rövardotter där han spelar Ronjas pappa Mattis.

Med åren har de stora karaktärsrollerna tagit över mer och mer, bland dessa den tragikomiske morbror Carl i Bergmans biografiska serie Fanny och AlexanderDen goda viljan, Söndagsbarn och Larmar och gör sig till. Den sistnämnda har Ahlstedt anfört som karriärens höjdpunkt.

1991 spelade han titelrollen i Bergmans uppsättning av Peer Gynt på Dramaten. Han hade även en av huvudrollerna i Bergmans yrkesverksamma avsked Saraband, för vilken Ahlstedt rosades stort, inte minst utomlands.

Ahlstedt är sedan 1965 gift med Birgitta Hermann.

 

Källor

  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning, red. Uno Myggan Ericson, (Höganäs: Bra böcker, 1989-1993).
  • Svensk filmdatabas.