Elin Klinga

Skådespelare 1969-

En av Ingmar Bergmans favoritskådespelare under senare år och barnbarn till skådespelaren Anders Ek, som var en av favoriterna tidigt i Bergmans konstnärskap. Klinga engagerades redan 1994 vid Dramaten där hon fick hoppa in i Bergmans uppsättning av Mishimas Markisinnan de Sade. Därefter hade Klinga ett flertal roller i Bergmans teateruppsättningar. 1998 gjorde hon stor succé som Tora Teje i Per Olov Enquists Bildmakarna, återigen i Bergmans regi, och hon hyllades även för sin insats i tv-versionen av samma verk, år 2000.

Elin Klinga

Skådespelare 1969-

En av Ingmar Bergmans favoritskådespelare under senare år och barnbarn till skådespelaren Anders Ek, som var en av favoriterna tidigt i Bergmans konstnärskap. Klinga engagerades redan 1994 vid Dramaten där hon fick hoppa in i Bergmans uppsättning av Mishimas Markisinnan de Sade. Därefter hade Klinga ett flertal roller i Bergmans teateruppsättningar. 1998 gjorde hon stor succé som Tora Teje i Per Olov Enquists Bildmakarna, återigen i Bergmans regi, och hon hyllades även för sin insats i tv-versionen av samma verk, år 2000.

"[...] andligen och kroppsligen Ingmar Bergmans teateridé ställd barfota på scenen."

Margareta Sörenson i Expressen om Klinga i Bildmakarna

Om Klinga

Född den 13 augusti 1969 i Katarina församling i Stockholm som dotter till skådespelarna Hans Klinga och Malin Ek. Som så många andra skådespelarbarn bestämde Elin Klinga sig tidigt för att aldrig syssla med teater. Efter studier vid Adolf Fredriks musikgymnasium läste hon emellertid en dramakurs på Kulturama innan hon 1991 antogs till Teaterhögskolan i Stockholm, 22 år gammal.

Elin Klingas arv förpliktigade ytterligare eftersom morföräldrarna var den världskända koreografen Birgit Cullberg och skådespelaren Anders Ek, den egensinnige skådespelaren som medverkat i nära trettio Bergmanproduktioner.

Ingmar Bergman kom att betyda mycket även för Elin Klingas skådespelarkarriär. Som helt nybakad skådespelerska engagerades hon 1994 vid Dramaten, där hon omgående fick hoppa in i Bergmans uppsättning av Mishimas Markisinnan de Sade, som ersättare för Marie Richardsson.

Därefter hade Klinga ett flertal roller i Bergmans teateruppsättningar. Om hennes insats som Dionysos i Euripides Backanterna 1996 skrev Dagens Nyheters Leif Zern att "Elin Klinga har den stora skådespelerskans utstrålning". Ett gott omdöme och ett hyfsat genombrott för en 27 år ung aktris som före premiären fick ersätta en överansträngd Thorsten Flinck. Att som kvinnlig uppkomling spela Dionysos lär ha gett pjäsen en helt annan prägel än den Flinck skulle ha bidragit med.

I en intervju med Henrik Sjögren medgav Bergman att valet av Elin Klinga var ett vågspel, som emellertid visade sig oerhört lyckat. Och samarbetet fortsatte. Nästa uppdrag var en nyinstudering av rollen som Markisinnan i Witold Gombrowicz Yvonne, prinsessa av Burgund, en roll som Klinga övertog från Kristina Törnqvist 1996.

1998 gjorde Elin Klinga stor succé som Tora Teje i Per Olov Enquists Bildmakarna, återigen i Bergmans regi.
2000 blev Bildmakarna tv-film i Bergmans regi. Flera kritiker menade att samspelet mellan Elin Klinga och Anita Björk här förfinats ytterligare. Nu var Klingas Tora Teje något mer nedtonad, vilket skapade en bättre balans mellan de två, med följden att ytterligare nyanser i texten kunde erövras.

Senare samma år var det premiär för Bergmans fjärde uppsättning av Strindbergs Spöksonaten, där Elin Klinga gjorde Fröken, enligt Expressens Gunilla Brodrej, "[...] med mjölkvit tom blick. Egendomligt stark i sin sjuka kropp." Föreställningen gästspelade även 2001 på Brooklyn Academy of Music (BAM) i New York.

Från att länge ha medverkat nästan uteslutande i klassiker har Elin Klinga successivt övergått till mer samtida dramatik. Klinga är kvar på Dramaten, men syns allt oftare på teaterns experimentella scen Elverket, där hon bland annat gjort framträdande roller i pjäser av Michel Houellebecq, Sarah Kane och Astrid Trotzig.

Från filmens värld är Klinga mest känd för sin roll som Härskarinnan på slottet i Glasblåsarns barn.

Källor

  • Ben Brantley, "Strindberg's Eerie World Of Lost Souls", New York Times, 22 juni 2001.
  • Gunilla Brodrej, Expressen, 2000.
  • Margareta Sörenson, Expressen, 1998.
  • Leif Zern, "Backanterna: Ingmar Bergman hemma i sin urtext.", Dagens Nyheter, 16 mars 1996.
  • www.dramaten.se
  • Svensk filmdatabas.

Bilder / videor