Teater, 1950

En skugga/Medea

Kombinationen Hjalmar Bergman och Jean Anouilh blir något förvirrande när Bergman fortsätter sin olyckliga vistelse på Lorens Marmstedts Intiman.

"Allting misslyckades och man var bara en misstänkt figur."

Ingmar Bergman

Om uppsättningen

Medea gjordes även för Radioteatern 1951. Bergman själv verkade varken nöjd med uppsättningarna eller tillvaron i allmänhet vilket kan utläsas av följande citat: "Allting misslyckades och man var bara en misstänkt figur." Även om föreställningarna inte blev någon publiksuccé fick de dock inte så dålig kritik som Bergman senare velat hävda.

Källor

Ingmar Bergmans Arkiv.
Birgitta Steene, Ingmar Bergman: A Reference Guide, (Amsterdam University Press, 2005).

Om En skugga
En ung flicka, Vera skall mot sin viija giftas bort med en rik gammal man och besluter därför att på bröllopsmorgonen fly tillsammans med sin älskade som varit hos henne hela natten. Denna har dock satt sin dräng som vakt för att inte bli tagen på bar gärning. De framlagda brudgåvorna har dock väckt drängens snikenhet och då hans herre vägrar att taga dessa med blir han nedstucken av drängen. Då mordet upptäcks får Vera en chock men kämpar tappert för att rädda äran på sin älskade som orättvist beskylls för stölden.

Om Medea
Mede´a (grek. M\´deia), i grekisk myt trollkunnig dotter till kung Aietes av Kolchis och sondotter till guden Helios. M. förälskade sig i argonauternas ledare Jason och hjälpte honom att röva det gyllene skinnet, varpå de tillsammans flydde till havs. Förföljd av fadern mördade M. sin lillebror Apsyrtos och kastade stycken av hans kropp efter skeppet; Aietes samlade upp dem och hann så ej ifatt de flyende. Sedan Jason och M. några år levt som makar i Korinth erbjöds Jason giftermål med kung Kreons dotter och försköt M. Som hämnd sände då M. rivalen förgiftade bröllopsgåvor, som satte prinsessan, hennes far och kungapalatset i brand. M. flydde i en vagn förspänd med drakar (eller pegaser), varpå den uppretade stadsbefolkningen slog ihjäl de söner hon fött Jason; i Euripides version dödar M. själv sina barn. M. nådde Athen och äktade dess kung, Aigeus. Då hon sökte förgifta styvsonen Theseus avslöjades hon dock av denne och fördrevs. Hon sägs slutligen ha återvänt till Kolchis. Medos, hennes son med Aigeus, blev stamfader för mederna.

M:s magiska kraft, påstådda härkomst från solguden m.m. tyder på att gestalten tidigt stått underjordens och trolldomens gudinna Hekate nära, medan den "korinthiska M." var förbunden med Hera- och Afroditekulten i Korinth. Euripides tragedi Medea från 431 f.Kr. blev förebild för ämnets senare litterära gestaltning av Seneca, Corneille, Anouilh m.fl., i Sverige bl.a. av Bengt Lidner samt i balettens form av Birgit Cullberg.