Pernilla August

Skådespelare och regissör 1958-

August fick erbjudandet om att spela den låghalta barnflickan i Fanny och Alexander när hon fortfarande var elev på scenskolan. Samarbetet fortsatte på Dramaten där hon fick göra flera stora roller i Bergmans regi, såsom titelrollen i Maria Stuart och Fru Helene Alving i Gengångare, Bergmans avsked till teatern. Det stora filmgenombrottet kom med rollen som Ingmar Bergmans mor Anna i Bille Augusts filmatisering av Bergmans manus Den goda viljan. Hon skulle ytterligare två gånger få spela Bergmans mor på film, först 1996 i Enskilda samtal och ett år senare i Larmar och gör sig till

Pernilla August

Skådespelare och regissör 1958-

August fick erbjudandet om att spela den låghalta barnflickan i Fanny och Alexander när hon fortfarande var elev på scenskolan. Samarbetet fortsatte på Dramaten där hon fick göra flera stora roller i Bergmans regi, såsom titelrollen i Maria Stuart och Fru Helene Alving i Gengångare, Bergmans avsked till teatern. Det stora filmgenombrottet kom med rollen som Ingmar Bergmans mor Anna i Bille Augusts filmatisering av Bergmans manus Den goda viljan. Hon skulle ytterligare två gånger få spela Bergmans mor på film, först 1996 i Enskilda samtal och ett år senare i Larmar och gör sig till

"Pernilla tillhör de unika vars själva skådespelarexistens, vars själva närvaro på scenen pekar ut det äventyrliga i all existens."

Erland Josephson

Om August

Född Mia Pernilla Wallgren den 13 augusti 1958 i Stockholm. Karriären inleddes som barnskådespelare i Vår Teaters verksamhet redan som åttaåring. Under gymnasietiden tog teaterintresset helt överhanden. Hon skolkade ofta från lektionerna för att i stället ägna sig åt skådespeleriet och fick 1975 sin första filmroll i Roy Anderssons film Giliap. När hon gått ut gymnasiet började hon arbeta med funktionshindrade barn men återupptog skådespelandet och kom in vid Scenskolan i Stockholm 1979.

Erbjudandet om att spela den låghalta barnflickan i Fanny och Alexander fick hon när hon fortfarande var elev på scenskolan. Samma år som filmen hade premiär gifte hon sig med författaren Klas Östergren och tog hans efternamn.

Efter examen från Scenskolan engagerades August vid Gävle folkteater 1983–84 för att 1986 gå till Dramaten. Där spelade hon året därpå Ofelia i Ingmar Bergmans uppsättning av Hamlet. Vi föreställningens gästspel i London skrev Financial Times: 

"Pernilla Östergrens Ofelia är den mest rörande man kan se. En barfota pojkflicka i särk och blomsterkrans. Hennes osäkerhet är omsorgsfullt återgiven och hennes inre plågor när hon misshandlas av Hamlet påminner om en ung
Harriet Andersson som den sinnessjuka i Viskningar och rop. Ja, Östergrens handfasta, dockrunda sårbarhet får en ofta att tänka på denna stora Bergman-aktris."

Hennes filmroller under 80-talet präglades av en hög grad av oskuldsfullhet, bland annat rollen som utomäktenskaplig dotter i Vilgot Sjömans Hur ska det går för Pettersson? eller som just Ofelia i Ragnar Lyths kontroversiella TV-film Den tragiska historien om Hamlet - prins av Danmark från 1985. Det stora filmgenombrottet kom med rollen som Ingmar Bergmans mor Anna i Bille Augusts filmatisering av Bergmans manus Den goda viljan. När filmversionen av denna tv-serie visades vid filmfestivalen i Cannes belönades Pernilla August med det kvinnliga skådespelarpriset. Efter inspelningen gifte hon sig med filmens regissör och tog efternamnet August.

Hon skulle ytterligare två gånger få spela Bergmans mor på film, först 1996 i Enskilda samtal och ett år senare i Larmar och gör sig till. Hennes medverkan i Bergmanfilmerna öppnade vägen för internationell berömmelse, men den internationella karriären har i stort sett begränsats till tv-filmer och rollen som Anakin Skywalkers mor i två av George Lucas Star Wars-filmer. August kommenterade de otaliga mammarollerna så här är: "Visst, jag spelar mamma jämt. De flesta kvinnor över 40 är ju mammor. Men att jag två gånger spelat kvinnor som blivit mödrar genom jungfrufödsel, som med Darth Vader och Jesus, det är ju lite roligt."

På Dramaten fick hon göra flera stora roller i Bergmans regi, såsom titelrollen i Maria Stuart och Fru Helene Alving i Gengångare, Bergmans avsked till teatern. Bergman har även sagt att August var en avgörande anledning till varför han valde att sätta upp vissa pjäser, såsom Hamlet och Ett dockhem. Han kommenterade själv i Månadsjournalen: "Det har ofta varit så att skådespelare har styrt att något blivit av. Pernilla gjorde någon liten roll i någon pjäs och jag tänkte, jävlar, där har vi en Nora. Och sedan gjorde jag Ett dockhem med Pernilla som Nora."

I en intervju i Göteborgs-Posten beskriver Pernilla August Bergman som den person som har haft störst inflytande på hennes skådespelarkarriär:

”Han såg väldigt tidigt vilka gåvor jag hade att förvalta. Hela mitt liv som kvinna från 21 till 45 har han varit med och påverkat - från Ofelia i Hamlet via Nora i ett Dockhem (sic) till Fru Alving i Gengångare. Han har tyckt om att putta in mig. Jag minns så tydligt hur han gjorde att jag blev den vuxna kvinnan. Hur han lät mig pröva i Nora som var bara en övergångsfas. Fru Alving var hennes storasyster. Jag har haft svårt att bli den vuxna kvinnan. Jag kan se mig som vuxen uppe på scenen men när jag kliver ner har jag lätt att ramla ner i flickaktigheten.”

2005 regidebuterade August med novellfilmen Blindgångare och 2010 långfilmsdebuterade hon som regissör med den flerfaldigt Guldbagge-belönade Svinalängorna. 2016 regisserade hon Den allvarsamma leken, efter Hjalmar Söderbergs roman.

När Pernilla August fyllde 40 år skrev Svenska Dagbladets Boel Janérus: "Oss tittare har hon många gånger slagit med häpnad för subtila och starka tolkningar, med den ovanliga förmågan att både imponera intellektuellt och samtidigt upprätta en direkt känslomässig kontakt med åskådaren utom räckhåll för det förnuftsmässiga bedömandet."

Källor

  • Financial Times, 1987.
  • Boel Janérus, Svenska Dagbladet, 11 februari 1998.
  • Agneta Söderberg, Månadsjournalen, 2000.
  • Björn Vinberg, Expressen, 14 juni 1987.
  • Kerstin Wallin, Göteborgs-Posten, 14 oktober 2006.
  • Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning, red. Uno Myggan Ericson, (Höganäs: Bra böcker, 1989-1993).
  • Svensk filmdatabas.