Teater, 1991

Peer Gynt

Scenen är betydligt mindre och texten radikalt nedskuren när Bergman åter gör Peer Gynt med en clownliknande Börje Ahlstedt i titelrollen.

"Ett hisnande fräckt teateräventyr."
Tove Ellefsen i Dagens Nyheter

Om uppsättningen

34 år efter Malmöuppsättningen återvände Bergman till Peer Gynt. Börje Ahlstedt hyllades för sin insats i titelrollen. Sverker Andréasson i Göteborgs-Posten skrev:

Det verkar inte finnas något rum i rollen som Ahlstedt inte varit inne i. Han har hela tiden närkontakt med det naiva, bondsonen med det tunga fadersarvet förblir ett barn antingen han står där i cynikerns storstövlar eller blir kvarlämnas i bara kalsongerna ute i öknen. Hans blåögt spelande blick finner en väg ur varje svårighet. Skådespelaren stakar ut sin stig av fantasi och poesi mitt i Bergmans starka, styrande form.

Scenografen Lennart Mörk skapade i Målarsalens ganska sparsamma utrymme en scen som kunde sänkas, höjas, vridas och vändas och på ett kongenialt sätt illustrera pjäsens alla miljöer.

Källor

  • Ingmar Bergmans Arkiv.
  • Henrik Sjögren, Lek och raseri: Ingmar Bergmans teater 1938-2002, (Stockholm: Carlssons Bokförlag, 2002).
  • Birgitta Steene, Ingmar Bergman: A Reference Guide, (Amsterdam University Press, 2005).
  • Bernt Olsson och Ingemar Algulin, Litteraturens historia i Sverige, (Stockholm: Norstedts Förlag, 1987).

Medarbetare