Teater, 1955

Trämålning

Bergman regisserar för andra gången denna förstudie till Det sjunde inseglet (1957). Året innan hade han gjort den för Radioteatern.

"Kärlek är ett annat ord för lusta plus lusta plus lusta plus en förbannad massa bedrägeri, falskhet, lögn och allmänt lurendrejeri."
Jöns, ur pjäsen

Om uppsättningen

Ursprungligen var pjäsen tänkt som  en övningstext för teaterstudenterna vid Malmö Stadsteater, men Bergman kom att göra en officiell iscensättning av den på Intiman i Malmö. Pjäsen ingick i ett helaftonsprogram tillsammans med två andra enaktare: Världens ände av Sigvard Mårtensson och Fjäderboll av Lars-Levi Laestadius. Uppsättningen blev Bergmans sista efter eget manus under tiden som teaterchef i Malmö (1952–1958). 

Källor

  • Ingmar Bergmans Arkiv.
  • Per Arne Tjäder, Fruktan, medkänsla och kritisk distans: Den västerländska dramateorins historia, (Studentlitteratur, 2000).

  • Margareta Wirmark (red.), Ingmar Bergman: Film och teater i växelverkan, (stockholm: Carlssons Bokförlag, 1996).

  • Henrik Sjögren, Lek och raseri: Ingmar Bergmans teater 1938-2002, (Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2002).
  • Birgitta Steene, Ingmar Bergman: A Reference Guide, (Amsterdam University Press, 2005).
  • Margareta Wirmark (red.), Ingmar Bergman: Film och teater i växelverkan, (Stockholm: Carlssons Bokförlag, 1996).


Medarbetare