Långfilm, 1953

Sommaren med Monika

Ungt förälskat par flyr staden och tillbringar sommaren i Stockholms skärgård.

"[D]et är en tjej och en kille, som bryter upp från sina respektive jobb och familjer, hemskt unga, och sticker i väg ut i skär­går­den och sen kommer tillbaka och försöker etab­le­ra sig i en sorts borgerlighet."
Per Anders Fogelström

Om filmen

1952 är ett av Ingmar Bergmans mest produktiva år. Sannolikt fanns ett uppdämt behov; året innan hade han förhindrats att göra långfilm på grund av att de svenska filmproducenterna bedrev en lockout i protest mot den höga nöjesskatten. För att över huvud taget kunna försörja sig ägnade han sig åt reklamfilm: sammanlagt nio filmer för svenska Unilever om tvålen Bris ("som dödar bakterier - inga bakterier  - ingen lukt"). I Bilder skriver han: 

Brisfilmerna kom till för att rädda livet på mig och mina familjer. Men det var ett sekun­därt problem. Primärt var att jag kunde rumstera fritt med resurserna och fick göra precis vad jag ville med det kommersiella budskapet. Jag har förres­ten alltid haft svårt att bli indignerad när in­dus­t­rin kommer rusande till kulturen med pengar. He­la min filmiska verksam­het har varit spons­rad av privatkapitalet. Jag har aldrig fått något till skänks för mina vackra ögons skull. Kapi­ta­lis­men som arbetsgivare är grymt uppriktig och täm­ligen generös när det passar. Man behöver ald­rig sväva i tvivelsmål om sitt dagsvärde - en nyttig och härdande erfarenhet. 

Hur som helst, när konflikten mellan filmbranschen och staten väl var avvärjd fick Bergman mycket att göra. Mellan januari och april regisserade han fyra pjäser för Radioteatern och satte upp sin egen Mordet i Barjärna på Malmö Stadsteater (där han nu anställdes som fast regissör). Dessutom spelades Bergmans pjäs Dagen slutar tidigt på R i regi av Bengt Ekerot. Sedan följde inspelningen av två filmer: Kvinnors väntan mellan april och juni, och Sommaren med Monika från juli till oktober.

 

Sommaren med Monika, Harriet Andersson, Lars Ekborg

Monika (Harriet Andersson) och Harry Lund (Lars Ekborg) är ett av Bergmans många unga kärlekspar ur arbetarklassen.

Foto: Louis Huch © AB Svensk Filmindustri

 

Efter sitt internationella genombrott i slutet av 1950-talet kom Bergman att få rykte om sig som borgerlighetens skildrare par excellence. Hans rollfigurer var ofta konstnärer och intellektuella, med fast förankring i den övre medelklassen. Att han själv stammade från en sådan miljö är knappast oväsentligt. Därför kan det för den som är mer bekant med filmer som Sommarnattens leende, Smultronstället och Fanny och Alexander verka förvånande att hans tidigare verk så ofta befolkas av hjältar ur arbetarklassen. Sommaren med Monika bygger på en novell som senare bearbetades till en roman av Per Anders Fogelström, en av Sveriges populäraste författare, i synnerhet såsom skildrare av stockholmsproletariatet. Hans mest kända verk är romansviten om Stockholm, inledd med Mina drömmars stad (1960) och avslutad med Stad i världen (1968).

Bergman och Fogelström hade samarbetat tidigare, vid manusbearbetningen till filmatiseringen av författarens Medan staden sover. I intervjuboken Bergman om Bergman berättar regissören hur de åter träffades av en slump på Kungsgatan i centrala Stockholm:

Jag frågade vad han höll på med och då sa han: 'Jag går och funderar på en grej som jag inte vet vad det ska bli? Vad då?' 'Jo, det är en tjej och en kille, som bryter upp från sina respektive jobb och familjer, hemskt unga, och sticker i väg ut i skär­går­den och sen kommer tillbaka och försöker etab­le­ra sig i en sorts borgerlighet. Sen går det åt hel­ve­te för dem.'

Jag kommer ihåg att jag hoppade en meter praktiskt taget och sa:

'Det här ska vi göra film på. Kom ihåg att det här ska vi göra film på!?' Det tyckte han också och sedan kom andra saker emellan, men varje gång vi träffa­des så frågade jag hur det hade gått med det paret och så små­ningom så kom vi väl under filmstoppet i gång med det här hjärtemanuskriptet. 

Hur samarbetet exakt gick till är svårt att säga, men av det bevarade materialet framgår att Fogelström skrev ett manusutkast som sedan utvecklades av antingen dem båda eller Bergman ensam. Klart är att med Fogelströms goda minne kom fokus i filmversionen att förskjutas från Harry till Monika.

Med tanke på att filmen i så stor utsträckning är berättad ur Monikas perspektiv är titeln, som behållits från romanen, lite märklig: "Sommaren med Monika" antyder väl att det är mannens historia som berättas? Sannolikt ville emellertid SF (och kanske Bergman själv) behålla romanens nimbus: i marknadsföringen av filmen användes Fogelströms namn flitigt. Bergmans och Fogelströms manus lämnades in till Carl Anders Dym­ling på SF under löfte om att detta skulle bli "världens billigaste film, kolossalt liten och enkel." Efter filmstoppet behövde bolaget i stort sett alla filmer de kunde få och trots - eller tack vare - manuskriptets erotiska detaljer accepterades det, även om, som Bergman påstår, en styrelseledamot avgick i protest mot snusket.

 

Sommaren med Monika, Harriet Andersson, Lars Ekborg

Även om man brukar tala om Monika som Anderssons första roll i en Bergman-film så skymtar aktrisen faktiskt förbi i både Medan staden sover och Frånskild.

Foto: Louis Huch © AB Svensk Filmindustri

 

Monika kom att spelas av Harriet Andersson, en ung skådespelerska med några småroller bakom sig, bland annat i Gustaf Molanders Trots (efter manus av Vilgot Sjöman). "Jag frågade Gustaf Molander om Harriet. Han tittade på mig och blinkade:  '- Tror du att du kan få ut någonting av henne, är det väl trevligt.' Jag fattade först senare den vänligt skabrösa undermeningen i den äldre kollegans rekommendation." Bergman blev också 'märkvärdigt förtjust' i Andersson vilket först ledde till "mycket ingående klädprovningar" och senare ett förhållande. I Bergman om Bergman säger han att det "har inte funnits en tjej i svensk film, som utstrålade mera ohämmad erotisk charm än Harriet." I Bilder utvidgas berömmet även till hennes talang: "Harriet Andersson är ett av de cinemato­gra­fiska genierna. Man träffar bara på några säll­syn­ta skimrande exemplar under den slingriga vä­gen genom branschens djungler."

 

Sommaren med Monika, Lars Ekborg

Åter i staden efter sommaren slåss Harry (Lars Ekborg) och Monikas idyll snart i spillror.

Foto: Louis Huch © AB Svensk Filmindustri

 

Rollen som Harry gick till Lars Ekborg. Några år senare skulle han göra sin andra roll för Bergman i Ansiktet; annars har han mest gjort sig känd som utsökt komiker i filmer av Hans Alfredson och Tage Danielsson samt i revy- och teatersammanhang. Som framgår av den bevarade budgeten arbetade Ekborg under kontrakt med SF, medan Anderssons gage uppgick till 4.000 kronor. Även omräknat till dagens penningvärde är det en ganska blygsam summa för en huvudroll i en prestigeproduktion: cirka 50.000 kronor.


Inspirationskällor

Bergmans föregående film Kvinnors väntan avslutades med att ett förälskat par ungdomar lämnar sin förstockade släkt i skärgårdsvillan och flyr i en båt mot friheten. Sommaren med Monika är på sätt och vis fortsättningen.

Fogelströms roman hade utkommit i september 1951 på Bonniers Förlag och publicerades våren 1952 som följetong i Folket i Bild. Illustrationerna, signerade Eric Palmquist, verkar ofta ha inspirerat Bergmans bildkompositioner.

Skärgårdsmotivet var heller ingen nyhet för Bergman: Skepp till India landTörstSommarlek och Kvinnors väntan hade alla haft scener från övärlden i Östersjön strax utanför Stockholm. Kanske är det som Dagens Nyheter skrev i en recension av Sommarlek: "själva stoffet är ju så tacksamt att leka med, vindar, vågor och skär, granna ungdomar, bekymmerslösa och lyckliga."

Influenserna från den italienska neorealismen är tydliga i många av Bergmans tidigare filmer, så också denna. Jörn Donner skriver i sin bok Djävulens ansikte att Sommaren med Monika i synnerhet visar släktskap med Giuseppe De Santis "nästan kommersiella sensualism", och något kan det väl ligga i det.


Inspelning

Inspelningen började den 22 juli och en dryg vecka efter inspelningsstart kunde man under rubriken "Blodfull Harriet spelar Monica" läsa i Aftontidningen att Ingmar Bergman med följe dragit till havsbandet och där "slagit sig ned i lugn och ro för att ta de många skärgårdsscenerna till Sommaren med Monica [sic] efter Per Anders Fogelströms succéroman.

"På den lilla idylliska ön Sadelöga utanför Utö har han funnit en idealplats, åtminstone ur synpunkten, att få vara ensam med sin filmtrupp och det enda fritidsnöje man består sig med efter dagens arbete är att låta skägget växa i kapp. En bizarr syn av halvnakna skäggiga karlar och mitt upp i detta Harriet Andersson möter alltså den som till äventyrs letat sig hitut."

 

SOMMAREN MED MONIKA, BAKOMBILD, GUNNAR FISCHER

Gunnar Fischer under inspelningen av Sommaren med Monika.

Foto: Louis Huch © AB Svensk Filmindustri

 

I Bergman om Bergman förklarade regissören själv att han aldrig gjort en mindre komplicerad film:

Så stack vi väl i väg då hela inspelnings­trup­pen med båt och förla oss ute i Klockare­går­den på Ornö. Vi kosta­de som sagt var ingenting och det var inga uppställningar och vi hade roligt och ma­nuskriptet var mycket summa­riskt och vi gjor­de scener. Alla hittade sina förnöjelser på var sitt håll och var borta på nätterna, och det var över hu­vud taget en romantisk och något uttröttad grupp som sam­lades tidigt på mornarna. Det var en underbar augusti.

Sen när vi förberedde hemkomsten hände det: För att vi skulle spara på transporterna så hade vi samlat film på hög under tre veckor. Sen fram­kallades det och så visade det sig att det var en grov negativrepa på praktiskt taget allt mate­rial vi hade tagit. Så vi fick meddelande ifrån Stock­holm att det bara var att ta om hela klab­bet, prak­tiskt taget – sjuttiofem procent av det. Större krokodiltå­rar har aldrig gråtits i en film­trupp, för alla var ju glada att få stanna. 

Deras hyresvärd på Klockaregården var den legendariske skärgårdsbon Filip Olsson (klockare, folkskollärare och spelman). Enligt Aftontidningen i det citerade reportaget ovan hade SF i Olsson funnit "en ovärderlig geografisk expert som utan att blinka kan trolla fram precis den miljö man önskar. Den sten inte han känner till i södra skärgården är inte värd att spotta på och ännu mindre att filma vid." En detalj i sammanhanget är att Filip Olsson själv stått förlaga till huvudpersonen Albin Olsson i Alf Sjöbergs Den blomstertid - från 1940.

 

Sommaren med Monika, arkivmaterial

Inspelningsscema för Sommaren med Monika.

Foto: Anders Roth © Stiftelsen Ingmar Bergman

 

Stadsscenerna spelades in på plats i Stockholm och i Råsundateljéerna.

Gunnar Fischer var som vanligt filmens fotograf och som vanligt var hans insats berömvärd. Den annars negativa recensionen i Svenska Dagbladet menade att "Gunnar Fischers betagande bildrapsodi kring vårdisets Stockholm och sommarens glittrande skärgårdsparadis står på något underligt sätt för sig själv".


Efterspel

Inspelningarna avslutades den 6 oktober 1952. För klippningen svarade duon Tage Holmberg och Gösta Lewin (bägge med allehanda populärfilmer på sitt samvete, såväl som klippare och regissörer). En tredje klippare var Statens Biografbyrå, det vill säga censuren, som klippte sammanlagt tio meter (det vill säga 22 sekunder), dels av "råa sparkar mot den knockade Harry"; dels "bröstsmekningen efter spritorgien".

Källor

  • Ingmar Bergmans Arkiv.
  • Ingmar Bergman, Bilder.
  • Stig Björkman, Torsten Manns och Jonas Sima, Bergman om Berg­man (Norstedts, Stockholm 1970).
  • Svensk filmdatabas.
  • Svensk filmdatabas.

Medarbetare

  • Ingmar Bergman, Regi och manus
  • Per Anders Fogelström, Manus
  • Gunnar Fischer, Foto
  • Harriet Andersson, Monika Eriksson, 17 år
  • Lars Ekborg, Harry Lund, 19 år
  • Dagmar Ebbesen, fru Lindström, Harrys faster
  • Åke Fridell, Ludvig "Ludde" Eriksson, Monikas far
  • Naemi Briese, Monikas mor
  • Åke Grönberg, verkmästaren, Harrys arbetskamrat
  • Sigge Fürst, Johan, lagerbasen på Forsbergs Glas & Porslinsvaru AB
  • John Harryson, Lelle, Harrys rival
  • Georg Skarstedt, Harrys far
  • Gösta Ericsson, Forsberg, direktör för glas
  • Gösta Gustafson, Forsbergs kamrer
  • Gösta Prüzelius, försäljare hos Forsbergs
  • Göthe Grefbo, lagerarbetare hos Forsbergs
  • Arthur Fischer, chef för grönsakslagret
  • Torsten Lilliecrona, chaufför på grönsakslagret
  • Bengt Eklund, förste man på grönsakslagret
  • Hans Ellis, Svensson, springpojke på grönsakslagret
  • Ivar Wahlgren, Göran, villaägare i skärgården
  • Renée Björling, Görans fru
  • Catrin Westerlund, Görans dotter
  • Carl-Uno Larsson, Hasse, Monikas yngre bror
  • Hanny Schedin, fru Boman, innehavarinna av kafé 12:an
  • Kjell Nordenskiöld, hjälten i filmen "Sången om kärlek"
  • Margaret Young, hjältinnan i filmen "Sången om kärlek"
  • Nils Hultgren, Lindevall, kyrkoherde
  • Ernst Brunman, tobakshandlare
  • Sten Mattsson, Harrys kompis på verkstaden
  • Magnus Kesster, Harrys arbetskamrat i tågkupén
  • Carl-Axel Elfving, Harrys arbetskamrat i tågkupén
  • Bengt Brunskog, Monikas kavaljer på kaféet
  • Wiktor "Kulörten" Andersson, ölgubbe tillsammans med Monikas far
  • Birger Sahlberg, ölgubbe tillsammans med Monikas far
  • Nils Whiten, lumphandlare
  • Tor Borong, lumphandlare
  • Einar Söderbäck, lumphandlare
  • Mona Geijer-Falkner, en fru på gården som klagar över Erikssons barn
  • Astrid Bodin, en fru i gårdsfönstret
  • Gun Östring, sköterska på BB
  • Sven Löfgren, lastbilschauffören bakom Harry vid järnvägsövergången
  • Uno Larsson, en man med basker på gården som talar med tobakshandlaren
  • Marianne Lindén, June, Monikas och Harrys lilla dotter
  • Harry Ahlin, villaägare
  • Jessie Flaws, villaägarens dotter
  • Mona Åstrand, en flicka
  • Gordon Löwenadler, en av Monikas kavaljerer
  • Anders Andelius, en av Monikas kavaljerer
  • Gustaf Färingborg, en man på grönsakslagret
  • P.A. Lundgren, Arkitekt
  • Bengt Nordwall, B-foto
  • Eskil Lindberg, B-ljud
  • Eskil Eckert-Lundin, Dirigent
  • Tage Holmberg, Klippning
  • Gösta Lewin, Klippning
  • Barbro Sörman, Kläder
  • Sven Hansen, Ljudtekniker
  • Sven Persson, Mixning
  • Erik Nordgren, Musik
  • Walle Söderlund, Musik
  • Allan Ekelund, Produktionsledare
  • Birgit Norlindh, Scripta
  • Louis Huch, Stillbildsfoto
  • P A Lundgren

På kartan