Teater, 1984

Kung Lear

Pampig comeback för Bergman på Dramaten. Jarl Kulle gör titelrollen och en ung Mikael Persbrandt agerar stol.

"Det är en storartad tolkning, en teaterprestation inför vilken kritikernas adjektiv bara har att buga sig i vanmakt."
Björn Nilsson, Expressen

Om uppsättningen

Bergman lämnade på presskonferensen sin tolkning av pjäsens handling:

Kung Lear är egentligen i sin magnifika förklädnad en vanlig vardagshistoria om en dominant familjefar som tar förtidspension och delar ut arvet mellan barnen i tanke att binda dem till sig i ständig tacksamhet och glädje, en daglig gäst som ger goda råd och vet allting bättre i den självbelåtna förvissningen att ha mat och husrum för resten av livet. Men kungen räknar fel...

Scenograf och kostymskapare var Gunilla Palmstierna-Weiss som införde idén om att använda figuranterna som möbler åt hovet för att förstärka dramats politiska aspekter. Bland dem som agerarade stol återfanns en ung Mikael Persbrandt.

Kritikerna var mer än nöjda. Björn Nilsson i Expressen skrev: "Det är en storartad tolkning, en teaterprestation inför vilken kritikernas adjektiv bara har att buga sig i vanmakt."

Källor

  • Ingmar Bergmans Arkiv.
  • Henrik Sjögren, Lek och raseri: Ingmar Bergmans teater 1938-2002, (Stockholm: Carlssons Bokförlag, 2002).

Medarbetare