Långfilm, 1948

Musik i mörker

Snobbig musikerbegåvning vådaskjuts under militärtjänstgöring, förlorar synen och grips av tilltagande bitterhet.

"Mitt en­da minne av inspelningen är att jag oavbrutet tänk­te på att jag måste vara longörfri och under­hål­l­ande. Jag hade inga andra ambitioner."
Ingmar Bergman, Bilder

Om filmen

Romanen Musik i mörker av Dagmar Edqvist utkom 1946. Om upprinnelsen till filmen skriver Bergman i Bilder

[Lorens Marmstedt] påpekade mycket takt­fullt att det nu skulle vara dags med en åt­min­stone blygsam publikframgång. Annars vore nog mina dagar som film­regissör räknade. Skepp till Indialand [1947] hade liksom Det regnar på vår kärlek gjorts för Sveriges Folk­bio­grafer. Nu föreslog Marmstedt att jag skulle göra en film för hans eget bolag Terrafilm. Det bör påpekas att Lorens var en passionerad spelare. Han satsade gärna på samma nummer en hel kväll.

Han hade köpt filmrätten till en roman av Da­gmar Edqvist. Den hette Musik i mörker och hand­lade om en blind musiker och nu gällde det för mig att stoppa dämonerna i en gammal säck. Här skulle jag inte få någon användning för dem. Jag läste romanen och stork­nade. När jag med­de­la­de Lorens detta faktum förklarade han att han in­te tänkte komma med något ytterligare anbud. Vi enades om att vi gemensamt skulle träffa Dagmar Edqvist. Hon visade sig vara en bedårande mänska, rolig, varm och klyftig, dessutom mycket kvinnlig och söt. Jag föll till föga. Vi skulle skri­va manuskriptet tillsammans. 

 

musik i mörker, Birger Malmsten

Malmsten hade vid det här laget hunnit medverka i inte mindre än 15 Bergman produktioner. Det skulle bli ytterliga 21.

Foto: Louis Huch © AB Svensk Filmindustri

 

Inspelningen

Om inspelningen skriver Bergman i Bilder:

"Mitt en­da minne av inspelningen är att jag oavbrutet tänk­te på att jag måste vara longörfri och under­hål­l­ande. Jag hade inga andra ambitioner. Musik i mörker blev en hygglig produkt i Gustaf Molanders efterföljd. Filmen blev dessutom vän­ligt bemött och gick ganska bra. Lorens Marmstedt hade satsat rätt och jag tackade honom genom att återvända till SF." 

 

Musik i mörker, arkivmaterial, bakombilder, Mai Zetterling, Birger Malmsten

Bergman instruerar Mai Zetterling och Birger Malmsten.

© Stiftelsen Ingmar Bergman

 

Efterspel

Musik i mörker visades på filmfestivalen i Venedig 1948, där den fick ett välvilligt mottagande både av publik och kritiker. Till stor del berodde detta förmodligen på Mai Zetterling, som då var på väg mot sitt internationella genombrott.

Källor

  • Ingmar Bergmans Arkiv.
  • Ingmar Bergman, Bilder.
  • Svensk filmdatabas.
  • Svensk filmdatabas.

Bilder / videor

Medarbetare

  • Ingmar Bergman, Regi och en tidningsläsande tågpassagerare
  • Dagmar Edqvist, Manus
  • Lorens Marmstedt, Producent
  • Göran Strindberg, Foto
  • Lennart Wallén, Klippning
  • Ulla Kihlberg, Scripta
  • Inga Lindeström, Smink
  • P.A. Lundgren, Arkitekt
  • Sven Björling, Rekvisita
  • Erland von Koch, Musik
  • Olle Jakobsson, Ljudtekniker
  • Allan Ekelund, Produktionsledare
  • Gösta Petersson, Inspicient
  • Bengt Westfelt, B-foto
  • Olof Winnerstrand, kyrkoherde Kerrman
  • Mai Zetterling, Ingrid (Maria) Olofsson
  • Birger Malmsten, Bengt Vyldeke
  • Naima Wifstrand, Beatrice Schröder, Bengts moster
  • Birgit Lindkvist, Agneta Vyldeke, Bengts syster
  • Hilda Borgström, Lovisa, hushållerska hos Schröders
  • Douglas Håge, Kruge, krögaren på Hotell Ritz
  • Gunnar Björnstrand, Klasson, violinist på Hotell Ritz
  • Bengt Eklund, Ebbe Larsson, Ingrids fästman och studiekamrat
  • Åke Claesson, Augustin Schröder, Bengts och Agnetas morbror, Beatrices man
  • John Elfström, Otto Kelmens, blind arbetare
  • Rune Andreasson, Evert, busgrabb
  • Bengt Logardt, Einar Born
  • Marianne Gyllenhammar, Blanche, Bengts fästmö, senare Einar Borns fästmö
  • Sven Lindberg, Hedström, musikdirektör på blindskolan
  • Barbro Flodquist, Hjördis, Everts mor, servitris på Hotell Ritz
  • Segol Mann, Anton Nord, Ingrids studiekamrat
  • Ulla Andreasson, Sylvia, Ingrids rumskamrat
  • Svea Holst, postfröken
  • Georg Skarstedt, Jönsson, kypare på Hotell Ritz
  • Reinhold Svensson, den blinde pianisten på blindskolan som spelar en swingimprovisation
  • Mona Geijer-Falkner, kvinnan som slänger sopor
  • Arne Lindblad, köksmästaren på Hotell Ritz
  • Stig Johanson, lokföraren som när nära att köra över Bengt
  • Britta Brunius, Elsie, Otto Klemens hustru
  • Erik Forslund, ledamot av Musikaliska Akademiens intagningsnämnd
  • Otto Adelby, gäst i Hotell Ritz matsal
  • Ida Otterström, kvällsvandrare
  • Ulf Johanson, en man i väntsalen på järnvägsstationen