[Genom öppna fönstret]
Prosafragment, där berättaren beskriver vad han ser genom sitt fönster.
Om texten
Fragmentet är odaterat och året 1941 är en gissning. Typiskt bergmanska självreflexiva ironier saknas för övrigt inte:
Dörren går upp bakom mig. Det knäpper till i nerverna, jag vänder mig om. Ingen kommer. Jag är ensam, fullständigt isolerad. Det är löjligt att försöka hjälpa upp det förfärliga genom att skriva om mitt fönster.
F:172
[12] s. på 6 bl. ; 21 x 17 cm
Handskrivet manus. Odaterat. Utan titel: Genom öppna fönstret kom det bleka vinterljuset. Utkast till en novell om längtan efter den älskade.