Skrifter, 1937

Några huvuddrag i Selma Lagerlöfs författarskap

Läroverksuppsats som senare, av oklara skäl, publicerades med lärarens rättelser.

Ur texten

Läroverkseleven Bergman inleder, intressant nog med tanke på sin senare omvittnade fascination för dylikt, sin uppsats med att beskriva en optisk finess hos Lagerlöf:

I en av sina romaner berättar Selma Lagerlöf om en liten istapp, som hänger ned från ett tak. Det är sträng vinter med grönblå himmel och kaskader av solsken som kastas mot den istunga vita jorden. En solstråle rusar på den lilla istappen, bearbetar den, värmer den och kommer den att bli ett litet naturens underverk. Den gnistrar som ett smycke och kastar solreflexer åt alla håll. Den slösar med sin prakt, som bara naturen kan slösa. Och när en droppe, som solstrålen arbetar loss, faller, så faller den med ett litet melodiskt klingande.