[Ridån går upp]

Om texten

Fragmentet är odaterat, så årtalet är en gissning. Men det är ganska kul läsning:

Ridån går upp. På scenen en del dekorationer. Skådespelaren kommer in och ställer sig att betrakta publiken.

Skådesp.: Det är förfärligt!

Han går ut och hörs samtala med någon i kulissen förmodligen en kollega. Så kommer han in igen.

Skådesp.: Det kan inte råda något tvivel om saken.

Han går ner från scenen och ut i salongen, in i en bänkrad under det han ber om ursäkt ett flertal gånger. Ungefär på fjärde plats från andra sidan räknat sitter en man och en kvinna vars händer Skådesp. hjärtligt trycker.

Skådesp.: Så roligt att se er. Hjärtligt välkomna. Och detta är er ärade hustru förstår jag. Inte illa! Är det äkta vara i dekolletaget.Vill ni inte hälsa på publiken. Inte det. Jo det tycker jag. Var inte så blygsam nu. Vad säger ni. Ska jag få ångra det här. Jo, jo det är jag övertygad om. Mina damer och herrar, högt ärade publik. Får jag lov att presentera herr S. Jag föreslår en liten applåd. (applåderar) Det var en liten applåd. Är det möjligen någon här som inte vet vem herr S. är[.] Jag ser flera frågande ansikten. Det var inte roligt herr S! Det var ganska beklämmande. TIllåt mig alltså presentera: Herr S. den beryktade teaterkritikern som dessutom översatt [oläsligt] kinesiska verser från engelskan och skrivit en nödtorftigt godkänd doktorsavhandling om självmordets psykologi. Res på er så att vi alla kan få se hur fint främmande vi har. Res på dej din förbannade ynkrygg annars klipper jag till dej.