Venetianskan

Om filmen

1958 direktsändes (som alla tv-pjäser vid den tiden) Venetianskan, ett lekfullt comedia dell'arte-stycke av en okänd 1500-talsförfattare. Dagens Nyheters Mauritz Edström var idel ädel beröm:

Att föreställningen av den italienska 1500-talskomedin Venetianskan var en teaterhistorisk händelse av främsta rang är givetvis en fjäder i hatten för TV. Så mycket roligare då att den blev maffig och praktfull som teaterupplevelse också.

Iscensättningen är den bästa jag sett i TV. Ingmar Bergman hade stort utrymme för sin kärlek till det galanta teateräventyret och gjorde fullt bruk av för sin bildmässiga uppfinningsrikedom. Så här kan riktig tv-teater se ut. Hela föreställningen var regisserad mot bildrutan, som blev likt ett öppet fönster mot piazzan och kanalerna.                                                        

I samband med premiären betygade Bergman i Röster i Radio sin entusiasm inför tv-mediet, under rubriken Jag vill vara med i leken:

Det är ingen hejd på vad televisionen fört med sig. [...] Det hela förefaller mig som ett stort oljefält, där det sprutar miljoner ur marken och där praktiskt vem som helst får slå sej ner och göra vad som helst.

Tro inte att detta är ironi eller förstucken kritik – jag finner alltsammans underbart och vill gärna vara med i leken. Det är ju en fantastisk situation att stå med ett nytt medium i händerna, att egentligen bara veta tre saker: Icke film, icke radio, icke teater utan något alldeles eget och för sej utan motsvarighet i en tidigare erfarenhet.