Teater, 1995

Yvonne, prinsessa av Burgund

Lustfylld uppsättning där Bergman citerar både sig själv och sina läromästare Alf Sjöberg och Torsten Hammarén.

"Yvonne är ingen 'stor' Bergmanuppsättning - den har hittat sin själ på lilla scenen, den verkar mer genom detaljer och subtila påhitt ön genom storslagna gester, scenerier och tablåer."
Lars Ring i Svenska Dagbladet

Gästspel

När New York-gästspelet av Misantropen ställdes in erbjöd Dramaten att spela Yvonne istället vilket avböjdes då temat för festivalen var ett hyllande av den franska teatern. 

Polen, Krakow, Europeiska Teaterunionens festival, 22-25 september 1996
Tidigare regissörer hade försökt sig på farsartade tolkningar av pjäsen men då gjorts ner av kritikerna. Bergman lyckades dock med sitt absurdistiska förhållningssätt och bemöttes med stor entusiasm. Några nämnde uppsättningens konservativa och traditionella natur men även dess klarhet, stringens och disciplin. Andra betraktade uppsättningen som Bergmans hyllning till Gombrowitcz och en unik tolkning av hans försök att undersöka maktstrukturernas mekanism. 

Danmark, Köpenhamn, Det Konglige, 14-15 februari 1997
Bergman hade redan på 70-talet när han arbetade på det Konglige haft planer på att sätta upp Yvonne. Tillslut blev det istället  Misantropen. Gästspelet, 25 år senare blev inte utsålt men hyllades av kritikerna, en recension hade rubriken "Vidunderlig, Vidunderlig, Vidunderlig".

Källor

  • Ingmar Bergmans Arkiv.
  • Birgitta Steene, Ingmar Bergman: A Reference Guide, (Amsterdam University Press, 2005).

Medarbetare

  • Leif Qviström, Peruk och mask
  • Witold Gombrowicz, Författare
  • Bengt Wanselius, Fotograf
  • Ulla Åberg, Dramaturg
  • Peter Kleve, Attributör
  • Rickard Gustafsson, Lakejen Niklas
  • Lars Andersson, Lakejen Petter
  • Ingar Sigvardsdotter, Friherrinnan
  • Kicki Bramberg, Grevinnan
  • Maria Bonnevie, Överstinnan
  • Kristina Törnqvist, Markisinnan
  • Ingrid Boström, Ädlingen
  • Johan Björck, Amiralen
  • Magnus Ehrner, Kanslern
  • Sten Ljunggren, Domaren
  • Sten Johan Hedman, Marsalken
  • Olof Willgren, Tiggaren
  • Sven Lindberg, Valentin
  • Johan Lindell, Inocent
  • Monica Nielsen, Emilia
  • Gerd Hagman, Amalia
  • Pierre Wilkner, Cyprian
  • Benny Haag, Cyril
  • Gunnel Fred, Hovdamen Iza
  • Ingvar Kjellson, Kardinalen
  • Pontus Gustafsson, Prins Filip
  • Tomas Wennerberg, Inspicient
  • Donya Feuer, Koreografi
  • Göran Wassberg, Kostym
  • Jan-Eric Piper, Ljud
  • Hans Åkesson, Ljussättare
  • Jean Billgren, Musikansvarig
  • Kristina Adolphson, Drottningen
  • Barbro Holmbring, Peruk och mask
  • Rolf Linder, Peruk och mask
  • Sofi Lerström, Producent
  • Ingmar Bergman, Regi
  • Antonia Pyk, Regiassistent
  • Stefan Lundgren, Rekvisitör
  • Bengt Larsson, Scenmästare
  • Kajsa Larsson, Scenografiassistent
  • Erland Josephson, Kung Ignatus
  • Nadja Weiss, Yvonne
  • Hanna Pauli, Sufflös
  • Mira Teeman, Översättning