Ein Traumspiel (Ett drömspel)
Bergmans tyska exil inleds med hans tredje uppsättning av Strindbergs Ett drömspel.
"Ingmar Bergman har i denna variant av sin uppsättning i Stockholm torrlagt Strindbergs tårefloder."Georg Henzel i Frankfurter Allgemeine Zeitung
Om uppsättningen
Enligt Bergman ställde språkförbistringen till det:
"Min någorlunda hyggliga tyska räckte inte, vi kände inte varandra, och där stod jag med 45 skådespelare och skulle förklara vad Strindbergs 'Det är synd om människorna' ville säga, när det inte ens går att översätta riktigt till tyska."
Källor
- Ingmar Bergmans Arkiv.
- Henrik Sjögren, Lek och raseri: Ingmar Bergmans teater 1938-2002, (Stockholm: Carlssons Bokförlag, 2002).
- Birgitta Steene, Ingmar Bergman: A Reference Guide, (Amsterdam University Press, 2005).
- Ingmar Bergmans Arkiv.
Tyskland, Berlin, Schiller Teatern, 4-5 maj 1978
Bergmans Traumspiel fortsatte att göra tyska kritiker besvikna.
Ett drömspel, drama av August Strindberg, färdigställt 1902 och uruppfört 1907. Dramat utgörs av en serie korta tablåer vilka inte är sammanbundna av en intrig utan av ett genomgående tema - människans lidande. Huvudgestalt är den indiske guden Indras dotter, som stiger ned till jorden för att se hur människorna lever och som överallt möter smärta och spruckna drömmar. Dramat utmynnar så i en österländskt färgad mystik, där lidandet ses som gagnerikt och döden som en befriare. Tablåerna följer, som Strindberg själv skriver, drömmens osammanhängande men skenbart logiska form. Detta kräver ideliga scenförändringar inför öppen ridå, och dramat är, inte minst till sin form, ett pionjärverk i teaterns historia.
Ingmar Bergman gjorde fyra uppsättningar av Ett drömspel:
1963 för tv-teatern
1970 på Dramaten under titeln Drömspelet
1977 på Rezidenstheater i München under titeln Ein Traumspiel
1986 återigen på Dramaten
Bilder / videor
Medarbetare
- Max Eckard, Affischören
- Sissy Höfferer, Balettflickan
- Paul Bürks, Koristen
- Otto Bolesch, Sufflören
- Dieter Brammer, Polisen
- Nikolaus Paryla, Advokaten
- Anne Mertin, Kristin
- Toni Berger, Karantänmästaren
- Gerhard Garbers, Han
- Christine Buchegger, Hon
- Heini Göbel, Pensionären
- August Strindberg, Författare
- Hansgeorg Eder, Inspicient
- Georg Morasch, Inspicient
- Heino Hallhuber, Koreografi
- Herbert Baumann, Musikarrangemang
- Ingmar Bergman, Regi
- Klaus Dieter Oppitz , Regiassistent
- Wolf-Dieter Müller, Regiassistent
- Walter Dörfler, Scenografi
- Rose Machunze, Sufflös
- Peter Weiss, Översättning
- Anne Kersten, Portvakterskan
- Annemarie Wernicke, Lina
- Hans Quest, Fadern
- Lola Müthel, Modern
- Fritz Strassner, Glasmästaren
- Kurt Meisel, Officeren
- Christine Ostermayer, Agnes
- Michael Degen, Diktaren