Skrifter, 1939

[Om Lycko-Pers resa]

Kommentar till pjäsen.

Ur texten

Kort text om Strindbergs pjäs, uppsatt av Bergman på Mäster Olofs-gården. 

Först och främst: Det är en ung genial Strindberg, som i en tid av lycka och inre harmoni ser på sig själv med den sanna glimten i ögat. Med rappa och artistiska penndrag ritar han sig själv i lycksökaren Pers gestalt. Per som bara ser fel i allting, som inte 'kan finna sig med livet, som tröttnar innan han fullföljt sina intentioner, som älskar sin Lisa men sig själv mest, som bär männiksohat inom sig o.s.v. Men alla dessa drag som Strindberg tidigare givit sin Mäster Olof och vars drama slutar i en skärande dissonans, ha här humorns och självironins mjuka slöja över sig, och det hela slutar i harmoni.